Jag konstaterar efter senaste tidens läsning om tillsättning av jurymedlemmar för Årets byrå, Guldägget m fl tävlingar, samt vilka som närvarar på dessa prisutdelningar, att det som gör starkast intryck på mig är vilka som inte är där. Jag vill påstå att vår bransch är mycket segregerad om man jämför med andra inom den kreativa sektorn. Jag vet inte om Sveriges Annonsörer medvetet exkluderar Ali i sin styrelse eller inte, men jag vet att han inte finns där. Jag vet inte om Fatima medvetet exkluderas av Föreningen Sveriges Mediebyråer, men jag vet att hon inte finns med. Jag vet inte om personer som utser jurymedlemmar medvetet exkluderar Yasmin eller inte, men jag vet att hon saknas år efter år. Jag vet också att det har betydelse.

Den mest segregerade tiden på året är när prisutdelningarna drar igång.

Segregationen kan baseras på flera olika diskrimineringsgrunder. Därigenom kan segregation förstås både som en effekt av diskriminering och en form av diskriminering. Objektets egenskaper eller särdrag för att diskrimineras och segregeras är ständigt flytande och bestäms av den dominerande gruppen. Här vill jag påstå att kriterierna för att vara en av de som väljer vem som ska vinna kommunikationsbranschens olika utmärkelser redan i sig inkluderar vissa och exkludera vissa på ett sätt som förstärker segregation.

Diversifiering omringar oss varje dag, men ändå är det inte många i vår bransch som lyckas se och nyttja diversifiering. Vi måste alla som individer ta små steg varje dag för att öka medvetenheten om fördelarna med diversifiering. Då kan vi skapa nya konstellationer när vi tillsätter människor i beslutsfattande position, betrakta kompetens på ett innovativt sätt och förbättra den kommunikations om vi skapar.

Läs mer på resumé.se