Majoriteten reklamare och kommunikatörer är vita. Detta är fakta. Men jag upplever att vad många inte vet eller inte vill veta är att deras perspektiv påverkar deras arbete. Jag vill därför sätta lite ljus på detta, och beskriva hur det faktiskt kan spela roll, ja, till och med vara avgörande för hur reklam eller kommunikation skapar impact. För att utmana vad vi idag har synonymt med ”normal” när det kommer till till exempel reklam och kommunikation. Det är en obalanserad och skev verklighetsbild som jag vill motverka, helst tillsammans med dig. Om vi alla accepterar mångfald kräver inte bara jag, utan även våra uppdragsgivare, att vi ska kunna navigera i den verkligheten.
Det har varit väldigt uppenbart att samtalsämnet är obekvämt. Skulle du och jag träffas och föra ett genuint samtal är jag helt övertygad om att vi skulle vara överens om att vårt uppdrag är att bygga varumärke, kommunikation för varje person, oavsett form, storlek, ålder, etnicitet, könsidentitet eller sexuell läggning. Detta borde inte ses som banbrytande och vi ska inte klappa oss själva på axeln när vi försöker bryta mot normer. Ta till exempel IKEA:s reklam, Nike eller Klarna. Jag förväntar mig att de ska agera rätt kring deras inkluderingssatsningar. Detta inkluderar naturligtvis även deras reklam och kommunikation. Har vi accepterat att mångfald finns, rör sig på olika sätt och att lönsamheten gynnas av att nå fram till en marknad definierad av mångfald, förstå olika mångfald, andas olika mångfald?
Därför ska du och jag börja lite här och nu. Stockholm är en bra början. Ca 50% av alla som är folkbokförda i Stockholms län (dvs inte bara kommunen Stockholm) har någon slags utländsk bakgrund (invandrarna, de mixade, andra generationens invandrare och de adopterade). Synliga minoritetsinvånare/icke-vita i Stockholms län uppgår idag till ca 25% och både siffran 50% och siffran 25% kommer stiga inom 5 år. Kan vi återspegla detta inom all kommunikation och reklam framöver? Ja, säger jag.
Under 2019 har vi försökt hitta olika infallsvinklar, argument och statistik gällande inkludering. Allt för att övertyga oss om att vi på byråer eller som individer gör rätt. När det gäller hur dagens reklam formas och om den är inkluderande eller inte kan du läsa mer om här: https://www.resume.se/marknadsforing/reklam/mangfalden-i-svensk-reklam-inte-storre-nu-an-for-10-ar-sedan/
På sociala medier är kommentarerna öppet mångfaldskritiska.
Kritiken är kraftigt kritisk till hur jag stör mig på en formulering, en text eller ett ord, och av alla möjliga förklaringar så drar jag slutsatsen att det handlar om okunskap. Vidare påstår kritiken att jag personligen inte bemödat mig med att ringa upp byråer, företag osv för att fråga vad de menar?….läs mer på resumé.se
Senaste kommentarer